Magda är missnöjd

Den senaste veckans opinionsmätningar har inte varit munter läsning för socialdemokraterna och dess partiordförande Magdalena Andersson:

”Nä, det har varit full panik och många svettiga armhålor på Sveavägen 68. Det är helt (s)jukt. Och vi som hade (s)egern som i en liten ask. Men jag börjar ana vad som gått (s)nett. Vår storstilade kampanj med allt ljus på mig, att ta Sverige på allvar och att skrämmas med 12 SD-ministrar, tycks inte ha funkat helt optimalt. Trots att jag entusiastiskt godkände hela jävla planen som mina valstrateger tagit fram. Men jag underskattade tydligen svenska folket och överskattade mina medarbetares kompetens.

Så här i efterhand fattar jag att mitt s.k. val av partisekreterare i november 2021 varit ett praktfiasko. Efter intensiva påtryckningar från LO tvingades jag de facto acceptera hans utnämning. Men alltså karln är helt hopplös, närmast efterbliven. Och därför försågs han också med en redig överrock i form av en vice partisekreterare. Denne lågmälde man har under många herrans år varit något av partiets grå eminens, en som verkar i det fördolda utan att synas. Så t.ex. var han den som styrde och ställde i Sverige under hela Löfvens regeringstid. Den lindrigt begåvade Svetsaren var blott en marionett, en sluddrande nickedocka. Så nu vet du det…

Min egen partisekreterare hummar och sluddrar också som vore han en inkarnation av Löfven. Han har med tiden också blivit tämligen fet. Han liksom bara står där framför tevekamerorna i illasittande kavaj och totalt otrendiga vita sneakers och ser ut som om han helst av allt ville vara nån helt annanstans. Mycket andfådd, svettig i pannan, högröd i ansiktet och stammande läser han sen upp sitt illa förberedda manus. Alltså, jag är extremistiskt missnöjd med både partisekreteraren, hans föga vise vice och den totalt misslyckade valledaren. Jag har placerat dem i Magdas frysbox. I fortsättningen är det jag, jag, jag som leder valkampanjen!”

Har partisekreteraren dubbla skottsäkra västar under tröjan - eller är det bara en (s)laddrig ölmage?

Magdalena Andersson är också mycket missnöjd med partiets egen propagandacentral på Aftonbladets ledarredaktion: ”Ja, där har dom haft fyra år på sig att få till en grandiost positiv bild av mig och mitt (s)torslagna parti. Men alltså opinionssiffrorna pekar för fan brant neråt. Vad i helvete har dom haft för sig på redaktionen efter tre? Tja, dom börjar sent, eftersom redaktionsmedlemmarna i princip alltid är bakfulla halva dan. Dessutom verkar dom sluta tidigt, eftersom ingenting som stärker socialdemokratin tycks bli gjort.

Jag scrollade och kollade därför de senaste 100 ledartexterna och vad fann jag? Jag hittade sex (!) s.k. opinionsbildande texter som med lite god vilja kunde anses handla om mig och vår stolta socialdemokrati. Och i princip ingenting heller om mina kamrater i det väl sammansvetsade (dock inte av floppen Löfven) rödgröna laget. Och detta valåret 2026! Man tar sig för sin svettiga panna! Resterande ledartexter var spydigheter och hätska angrepp på Tidö-laget i allmänhet, M och då Kristersson i synnerhet, SD såklart, KD och så de stackars Liberalerna förstås. I ärlighetens namn måste jag tillstå att ett fåtal opinionstexter var av mer allmänpolitisk karaktär. Men samtliga höll i princip en mycket låg intellektuell nivå. Men alltså, va fan! Minst hälften av ledarredaktionens samlade skriverier borde ju handla om mig och ämnet Hvad vilja socialdemokraterna? Eller hur?”

Partiordföranden tar en kort paus, skalar ett medhavt ägg upplockat från handväskan (inte Gucci) och sväljer sedan ägget helt och hållet och harklar sig: ”Ledarsidans (s)tridbare chefredaktör Anders Quisling (ja, han har visst bytt namn nyligen…) hade jag tidigare som en mycket stark kandidat till posten som propagandaminister (min egen lille Goebbels, hihi…) i min kommande rödgröna regim, men nu? Tack, men nej tack! Han om någon borde ha sett till att mina opinionssiffror legat i absolut topp vid det här laget. Men icke, sa Nicke. Han är numera persona non grata för mig. Jag lät göra en diskret bakgrunds- och säkerhetskontroll av honom. Och tur var det! Det framkom bl.a. att han innan namnbytet inom intima S-kretsar gick under öknamnet Analen Lindberg.

På den sunkiga redaktionen omger han sig sedan länge främst av unga kvinnliga ledarskribenter och praktikanter. Vid anställningsintervjuer gäller inte bara teoretiska och renlärigt politiska meriter, utan även mer praktiska övningar. Ja, du förstår vad jag menar… Miljöpartiets välförtjänt utsparkade språkrör Märta Surfittan Stenevi blev ju framför allt känd för sin toxiska toppstyrning av de flummigt militanta aktivisterna i MP. Hennes svek när jag blev en 7-timmars statsminister glömmer jag aldrig. Fy fan för Lilla Märta! Hur jag överhuvudtaget ska kunna regera ihop med detta rövparti fattar jag inte. Men det måste gå! Precis som för Analen Lindberg. Hans ledarstil bör nog främst karakteriseras som toxisk snoppstyrning – rakt upp i aktern! Haha!”

S-ledaren ser också stora problem med Analens fru: ”Ja, Åsnan sitter tyvärr i riksdagen ända sen 2014. Innan dess var hon EU-parlamentariker i 10 år. Hon gjorde inget större väsen av sig där eftersom hon hade en frånvaro på 85%. Ett EU-rekord som står sig än idag. Hon kvitterade dessutom ut full ersättning, samtidigt som hon betalade lägsta möjliga skatt. Skamlösheten och girigheten personifierad m.a.o. Efter Juholts avpolletterande 2011 var Åsnan de facto påtänkt som ny partiledare. Nu blev det till sist Löfven ändå. Kanske inte så mycket bättre, tralala… Ja, fy fan vilka partiledare vi haft sen salig Perssons tid. Sahlin, Juholt och Löfven. Det blev ingen ordning förrän jag genom en palatskupp grep makten från Svetsaren 2021.

Och nu står vi alltså här i nådens år 2026 och jag måste tillstå att under alla mina år i politiken har jag verkligen försökt bli av med Åsnan, dock utan att lyckas. I stället har hon klamrat sig fast och skickats från det ena utskottet till det andra, där hon pladdrat på med sin bonniga småländska dialekt. Hon var bergsäker på att få bli minister i min första regering. Men tji fick både hon och (s)nuskhummern Goebbels Lindberg! För närvarande är hon min talesperson i klimat- och miljöfrågor, något som väl närmast kan jämföras med Elefantkyrkogården, haha… Åsnan kommer aldrig någonsin att bli minister. Det säger sig ju självt. Jävligt problematiskt är det ju redan om en politisk chefredaktör (S) är gift med en socialdemokratisk riksdagsledamot som dessutom är medlem av partistyrelsen (S). Och skulle den lismande åsnan dessutom bli minister snackar vi överjävligt mycket jäv. Hon läcker som ett såll. En skvallertant i klass med fru Gellerbrant och en (S)äkerhetsrisk! Allt vi socialdemokrater diskuterar internt på partihögkvarteret, känner Goebbels Lindberg till via sitt (s)tolpskott till fru redan samma kväll och kan hur omdömeslöst som helst sen använda i sina taffliga och undermåliga ledarkrönikor.”

Magdalena Andersson konstaterar till sist avmätt att hon är mäkta missnöjd med hur partiets valstrategi har utformats och genomförts: ”Halvt vansinnig och omgiven av totalt odugliga medarbetare kan jag inte annat än beklaga mig. Under den sista hektiska valspurten kommer jag helt att (S)atsa på mig själv. MAGDA MAGDA MAGDA!”

Missnöjespolitiker

Mer om Åsnan: Åsa Westlund klipper till