Svenska kokaineliten

 

I förra veckan samlades den svenska kokaineliten på den femtioelfte Bokmässan i Göteborg för lite trivsamt mingel och tingeltangel. Tillställningen är en s.k. bokfest, dock med betoning på fest. Böckerna är bara en förevändning för intellektuella kulturknarkare att partaja och knulla runt hejvilt. Förr i tiden var det rosévin som gällde på kulturelitens fester, men inte nu längre. Nu är det cocaine rosé för hela slanten. I alla fall för dem som har råd, för det är inte särskilt många författare eller poëter som kan leva på sitt s.k. yrke. Om man nu inte skriver s.k. dussindeckare, förstås – något som allt fler s.k. seriösa författare gör. Snacka om kapitalistiska sell-outs! De allra flesta lever dock som parasiter på allsköns kulturbidrag och obskyra stipendier. Många köper visserligen de kulturellt korrekta böckerna, men få läser dem. Kulturkoftorna ställer bara in sina nyinköpta böcker väl synliga i bokhyllan eller slänger dem lite nonchalant på sitt danskformgivna s.k. Coffee table. Et voilà!

I vimlet på årets bokmässa gick det inte att undgå att notera att SVT:s vänsterradikala kulturredaktion var på plats med full styrka. Alla var där! Och dom är väldigt många som festar loss på skattebetalarnas bekostnad.

Den lismande Översteprästinnan Jessica Kokain från SVT:s Babbel var naturligtvis den klarast lysande stjärnan. I alla fall enligt henne själv. Denna mycket politiskt och litterärt korrekta programledare svamlade och babblade som vanligt bort en hel timme med sitt kvasiintellektuella snackande tillsammans med inbjudna gäster av det rätta virket. Det enda vanligt folk noterar är vilken ny uppseendeväckande frisyr och vilken extravagant outfit Babbel-Jessica har på sig för kvällen.

I ett annat hörn av bokmässan hukade sig de litterära dekadenterna i kulturmaffiaklanen ”Cykloperna” över en påse mjöl och några övertrasserade kreditkort. Sniff Sniff! Den ständigt sluddrande, lönnfete programledaren Catastropher Fartblind var i sitt esse - dvs. inte alls. Hans sidekick för dagen, den sämstsäljande, självgode avantgardepoëten Elvis Montezuma Byrå stirrade med tomt flackande blick på just ingenting. Han är liten och kort, men nu var han hög som ett höghus i motljus. Kotteriet kring Unge Herr Fartblind bestod as usual av ett gäng mycket bortskämda snortvalpar.

Kulturknarkaren Elvis Montezuma Byrå

Den fläskiga Cyklop-panelisten Phule Sjundesohn vaknade plötsligt till liv, snörpte på munnen och vrålade: ”Näe, nu vill jag fanimej ligga. Ligga. Ligga! Det är för Satan i gatan därför vi i hela jämrans Kulturklägget kommit hit till sunkiga Götet! Inte för en jävla massa sjukt pretentiösa BÖCKER! För vad handlar dom om? Jo, om de s.k. författarnas egna jävla liv. Från dag ett till döden. Om deras mycket olyckliga barndom med mycket sexuella övergrepp, alkoholiserade och psykiska sjuka föräldrar, egna Förlorade söner och döttrar & om hela jävla Tjocka släkten som en enda Destruktiv Dysfunktionell Familj av Guds nåde.”

Ja, Festmässan var ett sammelsurium av författare, förläggare, förförare, försupna författaragenter & förlagsredaktörer. Sköna kulturprofiler, knirkande litteraturkritiker och bokhandlare (som slutat läsa) bjöd in allsköns intellektuella missbrukare av alkohol, sex och droger till svinaktiga svitfester på lyxhotellen. Inne på bokmässan rättade nervösa kulturmarxister, kulturleninister & kulturstalinister ständigt till sina koketta palestinasjalar.

Utanför Svenska Mässan stod drogförsäljarna till synes obekymrat på rad i sina (numera) mycket omoderna Guccikepsar, mjukisbrallor och chica becknarväskor. Var var Farbror Polisen? Och varför gjordes ingen razzia mot Bokmässan? Nej, inte ens Snuten vågar sig på kommunistklanen ”Kulturmaffian i Sverige”. Kulturen är (sken)helig i det här jävla landet och att angripa dess utövare är ETT HOT MOT DEMOKRATIN. ”Armsvetts Avstånd, Tack!” För den vältaliga kulturvänstern och den politiska VänsterKOMBInationen är allting som kommer från höger (inkl. Polisen) ett hot mot demokratin. Att det är den kulturella Svenska Kokaineliten som i verkligheten verkligen göder Gängen bryr sig inte kulturmaffian om det minsta. Är det Bokmässa så är det. Och då ska det festas, koksas och snortas! High on a horse – All day and all of the night…